Kulgran eller fulgran?
Ikväll har Gillis ingen större lust. Huvudvärken är påtaglig och tabletterna hjälper inte. Hon äter vanliga värktabletter hela dagarna men har börjat ge upp. Hon känner ingen skillnad.
Gran ska köpas också tänker hon. Hon Gillar att vara ute i god tid med sådant.
Granar är lustigt enligt Sebastian. Varje år släpar en större del av Sveriges befolkning in stora (kanske inte så stora) gröna träd i vardagsrummet. De står där och är vad träd allra mest mest. De doftar ganska gott men utöver det är granar inte så händelserika. Vi människor försöker dock roa oss så gott som möjligt med trädet. Det är lite som att umgås med en förlamad och döv kompis. Det blir lite ensidigt och förutsättningarna för ett längre förhållande är inte de ljusaste.
Men varje år lyfter vi in trädet och ställer det stabilt i en fot. Sedan tittar vi på det och inser antagligen att det står snett eller är lite mer glest på ena sidan än den andra. Efter det tänker vi att det måste göras något för att liva upp stämmingen. Vi pyntar granen med massa kulor och glitter. Ett tappert försök att "leka" tillsammans med trädet. Efter pyntandet känns det som att förhållandet fått en knuff i rätt riktning. Granen är ett toppenhusdjur.
Sedan börjar det barra lite. Det är dock okej eftersom barrandet ligger i dess natur. Vi sopar undan som om det vore avföring från en kanin. För kaniner har lite mer rätt att bajsa inne än vad andra djur har. Varför det ligger till så går inte att svara på, men vissa frågor ska man helt enkelt bara låta bli.
När julen väl kommer är vi lite trötta på trädet. I ett sista tappert försök att liva upp stämingen samlas vi alla för att tillsammans dansa runt granen. Runt, runt i en ring. Fåniga rörelser och dragspel. Eller utan dragspel. Det varierar lite.
Gillis tycker inte Sebastian har en sund inställning till julen. Det håller Sebastian med om och flyr därför till Köpenhamn över juldagarna. Nästa år kommer han antagligen tillbaka och firar jul med sin släkt, sina vänner och granen. Allt han behöver är lite luft och utrymme.
Så får han absolut lov att känna efter att ha firat jul i hela sitt liv.
Kvällen avrundas med att Gillis tappar upp ett glas vin för att slappna av och kanske för att lyckas somna lite lättare. Imorgon ska hon upp tidigt och finns huvudvärken kvar vet hon inte vad hon ska ta sig till.
Hon måste ringa massor av samtal angående julfesten med jobbet också...Tuffa tider just nu helt enkelt.
Ful eller kul?
Gran ska köpas också tänker hon. Hon Gillar att vara ute i god tid med sådant.
Granar är lustigt enligt Sebastian. Varje år släpar en större del av Sveriges befolkning in stora (kanske inte så stora) gröna träd i vardagsrummet. De står där och är vad träd allra mest mest. De doftar ganska gott men utöver det är granar inte så händelserika. Vi människor försöker dock roa oss så gott som möjligt med trädet. Det är lite som att umgås med en förlamad och döv kompis. Det blir lite ensidigt och förutsättningarna för ett längre förhållande är inte de ljusaste.
Men varje år lyfter vi in trädet och ställer det stabilt i en fot. Sedan tittar vi på det och inser antagligen att det står snett eller är lite mer glest på ena sidan än den andra. Efter det tänker vi att det måste göras något för att liva upp stämmingen. Vi pyntar granen med massa kulor och glitter. Ett tappert försök att "leka" tillsammans med trädet. Efter pyntandet känns det som att förhållandet fått en knuff i rätt riktning. Granen är ett toppenhusdjur.
Sedan börjar det barra lite. Det är dock okej eftersom barrandet ligger i dess natur. Vi sopar undan som om det vore avföring från en kanin. För kaniner har lite mer rätt att bajsa inne än vad andra djur har. Varför det ligger till så går inte att svara på, men vissa frågor ska man helt enkelt bara låta bli.
När julen väl kommer är vi lite trötta på trädet. I ett sista tappert försök att liva upp stämingen samlas vi alla för att tillsammans dansa runt granen. Runt, runt i en ring. Fåniga rörelser och dragspel. Eller utan dragspel. Det varierar lite.
Gillis tycker inte Sebastian har en sund inställning till julen. Det håller Sebastian med om och flyr därför till Köpenhamn över juldagarna. Nästa år kommer han antagligen tillbaka och firar jul med sin släkt, sina vänner och granen. Allt han behöver är lite luft och utrymme.
Så får han absolut lov att känna efter att ha firat jul i hela sitt liv.
Kvällen avrundas med att Gillis tappar upp ett glas vin för att slappna av och kanske för att lyckas somna lite lättare. Imorgon ska hon upp tidigt och finns huvudvärken kvar vet hon inte vad hon ska ta sig till.
Hon måste ringa massor av samtal angående julfesten med jobbet också...Tuffa tider just nu helt enkelt.
Ful eller kul?
Kommentarer
Trackback
